Modern livsföring ökar cancerrisken

Idag publicerar jag en gästartikel från cancerinformation.nu och det gör jag mer än gärna eftersom det är ett enormt viktigt ämne!

Cancer är idag en vanligare dödsorsak än någonsin tidigare under historien, och det som vanligtvis pekas ut som bovarna i dramat är dels miljön, och dels vår livsstil. Det ligger en hel del sanning i det, men man ska också komma ihåg att en av orsakerna till att cancer är vanligare är att vi lever längre, och inte dör i tuberkulos och liknande som vi gjorde förr. På så sätt är den ökade förekomsten av cancer till viss del en illusion: ju äldre man är desto större risk att man drabbas av cancer, ergo så är cancer numera en vanligare dödsorsak än förr.

Livsstilen enormt viktig

Ökad livslängd är dock inte den enda orsaken till att cancer är vanligare nu än för hundra år sedan. Förändringar i vår livsstil är också en viktig faktor, och enligt Världshälsoorganisationen så skulle förbättrad livsföring kunna förhindra runt en tredjedel av alla cancerfall. Den största orsaken är givetvis rökning, men det är långt ifrån den enda. Att tala om rökningens risker känns också lite onödigt, då de allra flesta är väl medvetna om dem. En annan riskfaktor vad gäller cancer är övervikt och fetma, något som blir allt vanligare. Att övervikt inte är hälsosamt är nog väl känt; men att det också är den, näst rökning, vanligaste orsaken till cancer kanske inte alla känner till.

Nära sammankopplat med övervikt är givetvis vad vi äter, vilket också påverkar risken för att vi ska drabbas av cancer. Där kan man alltså slå två flugor i en smäll. Genom att äta bättre minskas risken för att vi ska bli överviktiga, vilket ju är bra i hälsohänseende på flera sätt. Generellt sett så borde vi äta mer frukt och grönt, och dra ner på köttkonsumtionen, speciellt då nöt- och fläskkött. Bäst är att helt lägga om sin livsstil, och i samband med att man ändrar sin kost även börjar träna.

Andra saker i vår moderna livsföring som ibland pekas ut som cancerrisker är till exempel mobiltelefonerna. Där behöver man dock inte vara överdrivet orolig. Det är sant att mobiltelefoner är en cancerrisk, men den är otroligt liten. Faktum är att solarier och solresor då är betydligt allvarligare, och även om det definitivt är trevligt med en solsemester, så är solresor och solarier en av de viktigaste anledningarna till att hudcancer har blivit vanligare. Faktum är att hudcancer är den näst vanligaste formen av cancer; den vanligaste hos män är prostatacancer och bland kvinnor hudcancer.

Cancerbrun av sol och solarier

Det här är en gästartikel från manlighälsa.se om hur viktigt det är att sköta sin hälsa och inte bränna sig i solen. Har du några egna erfarenheter, så kommentera gärna längst ner i inlägget!

Det sägs ibland att ”allting hänger samman”, och det gäller definitivt när det kommer till cancer och livsstil och miljö. Att allt fler drabbas av cancer hänger nära samman med vår moderna miljö och livsstil. Det är inte bara för att vara snälla mot naturen som vi borde ta bättre hand om miljön och lägga om vår livsstil: faktum är att ett ökat medvetande om hur allting hänger samman skulle få omedelbara och positiva effekter på hur många som drabbas av cancer. Men då en del av de förändringar som krävs skulle inverka negativt på vår bekvämlighet och det som ibland kallas ”livskvalitet”, så kan det vara svårt att komma igång.

Strålning medför risk för hälsan

Ett problem är att många fokuserar på sådant som är mindre viktigt i stället för att gå till roten av problemet. Mobiltelefoner, datorskärmar eller att bo nära en kraftledning nämns ibland som saker som ökar risken för att man ska drabbas av cancer. Verkligheten är dock att det har en så marginell effekt att det inte ens går att mäta. Att helt och hållet sluta använda mobiltelefonen, till exempel, minskar inte risken att du ska drabbas av cancer märkbart. Det är alltså bara att fortsätta prata på och SMS-a; det dör du inte av.

En mycket större hälsorisk är då solen och våra allt mer frekventa solresor. Långresor med flyg för att spendera en vecka eller två på en soldränkt sandstrand är således inte bra, vare sig ur miljö- eller cancersynpunkt. Detta förvärras också i och med att vi under många år gjort vårt bästa för att förstöra ozonlagret, som skyddar mot solens UV-strålar. Än värre är då solarier, som ju i huvudsak används i syfte att bli brun. Att detta numera ses som ett tecken på hälsa är som hämtat från Orwells 1984 – krig är fred, slaveri är frihet, och cancer är hälsa. Även om man kanske inte vill avstå från sina solresor, så borde vi definitivt avstå från solarier.

Men det är inte bara solen som försöker ta död på oss; vi själva är inte mycket bättre. Förutom att vi spenderade större delen av 1900-talet med att försöka förstöra miljön och därmed öka cancerriskerna, så är den livsföring vi utvecklade under samma sekel även den förkastlig. Det gäller då först och främst att vi rör på oss för lite, samtidigt som vi äter för mycket och fel sorts mat. Att inte bränna sönder oss i solarier minskar risken för hudcancer, men om den ökande cancertrenden ska kunna brytas måste vi mer aktivt ändra hur vi lever våra liv.

Varför jag flyttade till Dalarna

dag bor jag i Dalarna och stortrivs verkligen. Det är något med lugnet, naturen och den gemytliga stämningen som gör Dalarna till min favoritplats i Sverige. Vägen hit har dock varit allt annat än spikrak. Jag har bott på många platser i landet, från Umeå i norr till Malmö i söder.

Jag tror att min kärlekshistoria till Dalarna började någon gång i barndomen då jag spenderade två somrar hos mina kusiner i Orsa. Det var fantastiska somrar fulla med lek och skratt. Vid den tiden bodde jag med min familj i Stockholm och vi hade ingen sommarstuga så det var härligt att få åka till norra Dalarna för att verkligen få en riktig sommar med djur och natur.

 

Efter barndomens somrar dröjde det ett bra tag innan jag besökte Dalarna igen. Det var någon midsommar i början av 2000-talet som jag åter stiftade bekantskap med Dalarna. Efter några fler besök  genom åren fick jag idén att det kanske inte skulle vara så dumt att flytta till Dalarna och sätta bo i någon av de vackra städerna runt Siljan. Jag gick och funderade i flera år. Givetvis hade jag mängder av frågor i huvudet. Kommer jag kunna få jobb i Dalarna? Kommer familjen att trivas? Är det lätt att få nya vänner? Vad kommer hända med mitt befintliga nätverk? Jag kände verkligen att jag ville flytta till en plats med naturen runt hörnet; där barnen kan vara fria.

 

Till sist var det min sambo som bestämde åt mig. En morgon sa hon helt enkelt: Vi ska flytta till Dalarna. Tydligen hade min sambo gått och funderat i samma banor som mig, men gjort det tyst. Han är lite av en grubblare min sambo. Han är inte mycket för atttänka högt utan han funderar för sig själv och så plötsligt har han en lösning!

 

Min sambos och min lösning har hittills varit klockren. Vi flyttade till Dalarna för att komma nära naturen och för att ge barnen en lugn och härlig barndom. Våra drömmar har verkligen slagit in!

Ett hållbart jordbruk

Jorden ger oss värdefulla livsmedel. Utan ett fungerande jordbruk skulle de flesta måltider vara ganska torftiga. Med bröd, pasta, ris och andra stapelvaror kan vi laga god och näringsriktig mat till ganska låga kostnader. Annat var det förr. I Sverige har potatis, rovor och rotfrukter varit huvudingredienserna i all matlagning under lång tid. Ja, fram tills dess att potatisen kom till Sverige var det i princip rotfrukter och rovor som var basfödan.

Befolkningen på jorden ökar kraftigt. Inom kort kommer jordens befolkning att uppgå till åtta miljarder människor. Det är en enorm utmaning att ordna med livsmedelsförsörjningen för alla dessa människor. Vårt klot växer ju inte direkt. Den odlingsbara marken har i princip varit lika stor till ytan sedan jordbruket startade för cirka 10 000 år sedan. Vi måste alltså hitta lösningar för att effektivera livsmedelsproduktionen på den odlingsbara ytan.

Samtidigt måste jordbruket vara hållbart. Vi kan inte lämna ifrån oss en förverkad jord. Vi måste producera livsmedlen med en mindre energi- och vattenåtgång och utan att använda kemikalier i stor skala.

Koldioxidutmaningen är en annan viktig fråga när det handlar om att skapa ett hållbart jordbruk. Jordbruket ger upphov till utsläpp av såväl koldioxid som metangas, vilka båda är så kallade klimatgaser. En viss halt av koldioxid i atmosfären måste vi ha, annars skulle livet på jorden inte kunna existera. För höga halter av koldioxid kan emellertid medföra vissa problem. En lösning på koldioxidutmaningen är att nyttja biogas i högre utsträckning. Många andra problem och utmaningar återstår dock att lösa.

Grisar, köttklister och andra matfrågor

Det var väl ingen som missade debatten om den märkliga ingrediensen köttklister för något år sedan. Ingrediens och ingrediens, förresten. Köttklistret var, och är, ett medel för att limma ihop skinkbitar för att ge sken av att det är en hel skinka man köper i butiken.

Köttklistret är dock bara toppen av det berg som omfattar många frågor om hur våra livsmedel egentligen produceras. Skinkan är ett bra exempel på hur EU:s jordbrukspolitik fullständigt har fallerat. Idén om EU:s jordbrukspolitik var inte särskilt lyckad från början, men med de senaste årens avslöjanden om matdumpning samt fruktansvärda förhållanden för grisar, kycklingar och boskapsdjur, har det blivit allt mer tydligt att det måste till en förändring.

En god bit skinka är i dag resultatet av en mycket märklig process. En kurerad skinka från Italien, tänk parmaskinka, behöver inte alls vara gjord på en gris född och uppvuxen i just Parma (även om EU-direktiven klart och tydligt stipulerar att så ska vara fallet för att en ursprungsmärkning ska gälla). Skinkan kan lika gärna komma från Danmark, vilket ofta är fallet. Den danska grisindustrin är nämligen vida känd i Europa. Antingen slaktas grisen i Danmark och transporteras med mindre miljövänliga transportsätt hela vägen till Italien eller så transporteras den levande grisen med samma mindre miljövänliga transportsätt. Alldeles oavsett är det något som är fel.

Den mat vi ser i våra butiker behöver alltså inte alls komma från det land vi tror. Den grekiska fårosten kanske är gjord på spansk mjölk i Tyskland. Det frasiga danska wienerbrödet kan vara tillverkat av finskt mjöl i en fabrik i Portugal.

Vi måste värna om våra skogar

Sveriges skogar är en av Europas större lungor. Våra skogar tar upp enorma mängder koldioxid som annars skulle spridas i atmosfären. Samtidigt är skogen hem för många djur- och insektsarter. Skogen bevarar alltså den biologiska mångfalden. Generellt sett behandlar vi skogen väl i Sverige. Avverkningen och skötseln sköts professionellt och följer uppsatta regler. Bland annat måste man återplantera skog efter avverkning.

I många platser i Europa är skogsskötseln inte lika strikt. EU-regelverket är nämligen inte harmoniserat och det finns stora skillnader mellan olika länder när det handlar om regler för avverkning och återplantering. Särskilt i det forna Östeuropa är skogsskyddet inte särskilt starkt.

I flera länder i Europa pågår illegal avverkning av skog. Illegal avverkning har två negativa konsekvenser. Dels påverkas givetvis naturmiljön. Skog som avverkas illegalt återplanteras sällan, vilket river upp stora sår i de ofta känsliga skogarna. Den andra negativa konsekvensen handlar om att de som bedriver illegal avverkning får konkurrensfördelar över de som bedriver skogsbruk enligt alla konstens regler. Det är nämligen billigare att avverka illegalt än att följa de regler som gäller.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att illegal avverkning kan vara ett sätt för vissa regioner att öka sin levnadsstandard. Detta mål kan dock inte sägas vara jämlikt målet att bevara känsliga naturmiljöer. I Europaparlamentet kommer jag driva frågan om ett rättvist skogsbruk som tar hänsyn till miljö och klimat.

Djurskyddet avseende husdjur måste stärkas

Våra husdjur är ofta fullvärdiga familjemedlemmar. Vi tar hand om våra hundar, katter och andra husdjur på bästa sätt. Så borde det i alla fall vara. Många husdjur lider skada av dåliga boendeförhållanden och dålig mathållning. Vissa husdjur plågas, misshandlas och utsetts för allmän misskötsel. Jag kan inte acceptera att husdjur behandlas på detta sätt.

Lissabonfördraget stipulerar att ett djur är en kännande varelse. Det betyder att ett husdjur ska få de bästa möjliga livsförhållandena så att djuret kan leva ett värdigt liv. Mer exakt handlar det om att husdjuret ska uppleva ett antal friheter, bland annat frihet från hunger och törst samt frihet från smärta, skada, lidande och sjukdom.

I mitt arbete för att förstärka djurskyddet i EU arbetar jag med fyra huvudfrågor. För det första är det centralt att sjukdomsspridning minimeras så långt det är möjligt. Spridning av sjukdomar sker oftast vid förflyttning över inre eller yttre gränser. Gränsskyddet behöver stärkas och gränskontrollerna måste bli striktare.

För det andra måste de regler som redan är beslutade följas till punkt och pricka. Man får inte tumma på det djurskydd som redan finns. Det handlar bland annat om regler för uppfödning, avel och försäljning. Smugglingsförbudet är en annan fråga som är viktig i sammanhanget.

För det tredje är det väsentligt att husdjursägarna har tillräckligt med information om vilka skyldigheter som åligger en djurägare.

En fjärde fråga handlar om veterinärhjälp. Ett djur som drabbas av sjukdom eller en skadas i en olycka ska kunna få kompetent veterinärvård, oavsett var i gemenskapen djuret hålls.

Industriellt framställda transfetter är ett stort problem för folkhälsan

Jag brinner starkt för folkhälsofrågor. Det är en mänsklig rättighet att kunna leva så gott och så länge som möjligt. Att drabbas av hälsoproblem på grund av undermålig mat eller mat som är så kemisk att det är svårt att över huvud taget identifiera ingredienserna är inget som jag önskar ens min värsta fiende.

Ett stort hot mot folkhälsan är industriellt framställda transfetter. Dessa fetter kan ge upphov till en mängd sjukdomar, även vid ganska små mängder. Det finns klara samband mellan transfetter och vanliga hjärt- och kärlsjukdomar. Även för andra sjukdomar, såsom diabetes, leversjukdomar och cancer, finns vissa indikationer på att transfetter kan vara boven i dramat. Det är inte farligt att äta transfetter som finns naturligt i kött och mejeriprodukter, det är den industriella processen som gör att fettsyrorna blir skadliga för hälsan.

Jag har undersökt sambanden mellan olika sjukdomar och industriellt framställda transfettsyror och resultatet är nedslående. Flera studier visar att en minimal ökning av intaget av transfetter dramatiskt ökar risken att drabbas av hjärtsjukdomar. Den information som är mest beklämmande är att transfetter som förs vidare till spädbarn via modersmjölken kan ge upphov till betydande hälsoproblem för barnen. Transfetterna påverkar nämligen spädbarnets möjligheter att omsätta de essentiella fettsyrorna som är viktiga för barnets tillväxt och mentala utveckling.

Jag kommer att driva frågan om ett förbud mot industriellt framställda transfettsyror i Europaparlamentet och i opinionen. Ett förbud skulle innebära en stor framgång för folkhälsoarbetet i EU.