Det började med en statlig regional satsning för att underlätta utvinningen av Norrlands rikedomar.
Kraftfulla entreprenörer som kommit att kallas Träpatroner drev utvecklingen framåt.
I Svartvik ser vi hur det moderna industrisverige växer fram.

Lastageplatsen

Industriepoken i Svartvik började på 1820-talet med att Kronan köper mark för Strömrensningskommitténs räkning, anlägger lastageplats och båtvarv. Kajer, magasinsbyggnader, arbetarbostäder och herrgård uppfördes. Samtidigt påbörjades arbetet med att göra Ljungans nedre del flottningsbar. Göteborgsfirman James Dickson & Co övertog 1832 anläggningen i Svartvik för att exportera sågat timmer från sin vattensåg i Matfors. Det färdigsågade virket flottades längs Ljungan till Svartvik.

Varvsepoken

Dickson utökade verksamheten i Svartvik med skeppsvarv. Varvsrörelsen krävde mer arbetskraft och samhället växte. Under 1850-talet byggdes kyrka, prästgård, telegrafstation och arbetarbostäder.

Bildtexten lyder: På Svartvik sågverk nära Sundsvall hade Herr Oscar Dickson den 26 Juli arrangerat en delikat frukost. Ett befäst torn var för tillfället uppbyggdt och saluterade från höjden (1) Tvenne nya fartyg (2) döptes till "Gustaf Adolf" och "Marika".
Kommentar: Tornet, Kastellet, syns på höjden till höger och fartygen i glipan mellan lövträd och granar. Bilden är en laverad pennteckning ur Fritz von Dardels skissbok 1858. Källa: Nationalmuseum, Stockholm.

Sågverksepoken

På 1870-talet anlades först en ångsåg med fyra ramar i Svartvik och senare ytterligare en med 12 ramar. Det första mindre sågverket brann ned till grunden 1906, men det andra var i drift ända till 1942. Dickson sålde 1891 Svartvik till ett konsortium lett av G P Braathen, sågverkspatron på Alnö. De bildade Trävarubolaget Svartvik. För att förädla virket och öka lönsamheten byggdes även hyvleri och lådfabrik. Företaget blev 1929 dotterbolag till SCA och 1955 gick de helt samman.


Bildkälla: Sundsvalls museum

Fabriksepoken

Svartviks Sulfitfabrik byggdes 1905-07. Tillverkningen av pappersmassa kom efterhand att ta över virkes- och timmerexportens betydelse. Fabriken byggdes ut och var under en period Europas största producent av sulfitmassa. En spritfabrik byggdes 1918 i anslutning till anläggningen och 1937-38 kompletterades fabriken med ett blekeri för pappersmassan. Anläggningen var i drift fram till 1974.
Svartviks sulfitfabrik.


Foto: Yngve Öhrberg