Europeiska centralbanken beslutar om räntor

Ämne: Så styrs EU

De länder som har infört euro har överlåtit beslutanderätt inom vissa områden till ECB, den gemensamma centralbanken.

Målet med ECB:s penningpolitik är att hålla inflationen på en låg nivå i euroområdet. Räntan och utgivningen av eurosedlar är ECB:s verktyg.

ECB styrs av ett råd, direktionen sköter den löpande verksamheten

Centralbankerna i alla EU-länder ingår formellt i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) men det är för närvarande endast 17 länder som har infört euron som valuta. Centralbankerna från länder utan euro deltar inte i de beslut som handlar om euron eller penningpolitiken i euroområdet. De deltar endast i vissa begränsade delar av samarbetet.

Inom ECBS finns tre beslutsorgan. Alla tre ska vara oberoende och får inte ta instruktioner av någon, till exempel från ett lands regering.

ECB-rådet – fattar de stora besluten

ECB-rådet består av centralbankscheferna i euroländerna och ECB:s direktion. ECB-rådet är ECB:s högsta beslutande organ och leds av ordförande Mario Draghi. Huvuduppgiften är att besluta om penningpolitiken inom euroområdet och andra centralbanksuppgifter. ECB-rådet träffas ungefär 25 gånger om året. Varje ledamot har en röst och vid omröstning är det oftast enkel majoritet som gäller.

Direktionen – sköter den löpande verksamheten

ECB:s ordförande, vice ordförande och fyra ledamöter ansvarar för den dagliga verksamheten i ECB.

Ledamöterna i direktionen utses av Europeiska rådet, efter rekommendation från ministerrådet. Mandatperioden är åtta år och kan inte förlängas. Ledamöterna byts ut efter ett rullande schema, för att undvika att flera byts ut samtidigt.

ECB:s allmänna råd – för alla, även Sverige

I ECB:s allmänna råd deltar centralbankscheferna från EU:s alla medlemsländer. Även ECB:s ordförande och vice ordförande deltar i mötena. Allmänna rådet har främst en rådgivande funktion. Där kan centralbankscheferna mötas och utbyta erfarenheter med varandra.

Vartannat år granskar allmänna rådet om EU-länderna utanför euorområdet uppfyller kraven för att införa euron.

Räntan är ett verktyg för låg inflation

Penningpolitik är ett begrepp som ofta används för att beskriva hur man använder räntan och mängden pengar för att upprätthålla prisstabilitet. För ECB är penningpolitik att bestämma villkoren för hur pengar ska överföras från centralbankerna till ECB. Målet för penningpolitiken är att hålla inflationen på en låg nivå, det vill säga att upprätthålla prisstabilitet och att motverka svängningar i ekonomin.

De länder som ingår i eurosamarbetet har alltså valt att låta ECB ta hand om penningpolitiken i området. ECB definierar prisstabilitetsmålet som att inflationen inom euroområdet ska hålla sig på en låg nivå, lite under 2 procent.

En gång i månaden fastställer ECB-rådet nivån på den korta styrräntan. Detta följs ofta med stort intresse på kapital- och aktiemarknaderna. De nationella centralbankerna i euroländerna ser till att räntan genomförs i medlemsländerna. De har också hand om sedelutgivningen och annan verksamhet inom euroområdet.

Länder som inte deltar i eurosamarbetet sköter sin penningpolitik själva.

De nationella centralbankerna äger ECB

ECB är en juridisk person med ett eget kapital. Kapitalet tecknas av de nationella centralbankerna i euroområdet, som alltså äger ECB. Centralbankernas ägarandel av ECB beräknas efter landets folkmängd och BNP.

ECB får besluta om rättsakter som styr centralbankerna i euroländerna. Det gäller i flera frågor som rör penningpolitiken och andra uppgifter som tilldelats ECB enligt fördraget. I andra frågor där ministerrådet är beslutsfattare har ECB främst en rådgivande roll.

ECB den yngsta institutionen

ECB bildades i juni 1998. Sedan euron infördes som elektronisk valuta den 1 januari 1999 har ECB varit gemensam centralbank för euroländerna. Den 1 januari 2002 infördes sedan euron som sedlar och mynt i 12 EU-länder.

Senast uppdaterad: 2012-01-02