- Huvudsida
- Presentation
- Personal
- Skolfoton
- Läroplan
- Läsårsinformation
- WILMA
- E-post
- Sjukanmälan
- Abiinformation
- Historik
- Rektorer
- Katedralskoleföreningen
- Ämnesinfo
- NiVÅ
- Moodle
- Övriga länkar
Katedralskolan i tidsperspektiv
Katedralskolan i Åbo antas ha grundlagts år 1276 för att utbilda pojkar i kyrkans tjänst. Skolhuset fanns i domkyrkans ringmur och skolmästaren höll sträng ordning.
Läs mera: Skolvardagen
Eleverna kallades djäknar och kom från olika delar av landet.
Läs mera: Djäknegången
Det var inte alltid lätt för de kyrkliga myndigheterna att hålla reda på katedralskolans elever.
Läs mera: Ordningsfrågor
På 1600-talet genomgick skolan olika reformer och inrättades på ett nytt ställe i ringmuren. Efter Åbo brand 1827 omorganiserades skolväsendet i Åbo.
Läs mera: Skolreformer
Åbo gymnasium flyttade in i en byggnad vid Gamla Stortorget, där det verkade under domkapitlets ledning.
Läs mera: Åbo gymnasium
År 1872 inrättades Svenska klassiska lyceum i Åbo, i vilket gymnasiet och Högre elementarläroverket uppgick. Senare smälte Reallyceet i Åbo samman med Classicum.
Läs mera: Classicum
Classicums skollokaler utnyttjades av Försvarsmakten under Finlands två krig.
Läs mera: Classicum under krigen
På 1970-talet sammanslogs Svenska klassiska lyceum med Åbo svenska flicklyceum och det gamla skolnamnet Katedralskolan i Åbo togs på nytt i användning. 1977 övergick namnet till att stå för det nya gymnasiet vid Gamla Stortorget 1.
Läs mera: Gymnasiet Katedralskolan i Åbo
Katedralskolan i Åbo har varit en föregångare i fråga om årskurslös undervisning
Läs mera: Dagens Katedralskola
Skolvardagen
Katedralskolan antas ha grundlagts i anslutning till domkapitlet i Åbo år 1276. Skolan var, som andra domkyrkoskolor, avsedd för utbildning av pojkar till kyrkans tjänst. Skolhuset fanns i ringmuren som omgav domkyrkan. Skolmästaren, rektor, hade i uppdrag att lära gossarna latin, grammatik och retorik. Man kan anta att disciplinen var sträng. Pojkarna satt på golvet där de hade placerat halm som sittplats. Vid katedern stod läraren och dikterade medan eleverna skrev på sina griffeltavlor. När det var läxförhör kunde en elev som inte hade lärt sig läxan kallas upp till katedern där han måste räcka fram händerna. Läraren tog färlan, en kort piska med flera remmar, och slog några slag över fingrarna. Därefter kunde eleven gå tillbaka till sin plats, där halmen färgades röd av blod som droppade från händerna.
Djäknegången
Eleverna i katedralskolan kallades djäknar. Djäknarna kom från olika delar av landet, inte sällan från enkla förhållanden. För att få råd att gå i skola i Åbo utnyttjade djäknarna loven till att vandra runt i socknarna kring Åbo eller på hemorten för att uppträda med sång. Som belöning för uppträdandena kunde de få mat och dryck och kanske några klädesplagg. Sångerna som sjöngs under djäknegången finns upptecknade i sångboken Piæ Cantiones.
Ordningsfrågor
Djäknarnas sockengång urartade ofta på grund av dryckenskap och slagsmål. När Finlands reformator Mikael Agricola blev rektor för katedralskolan 1539 motsatte han sig därför djäknegången. Redan tidigare var det en av biskoparna i Åbo som hade förbjudit verksamheten. Förbudet hade ändå inte önskad verkan. Också i andra sammanhang lämnade elevernas leverne mycket övrigt att önska. Sederna var på denna tid inte alltid förfinade, men helt vanliga stadsbor förargade sig ändå särskilt över djäknarnas väsnande när de var ute på stan. En ordningsstadga från ungefär år 1600, som troligen gällt skolan, har bevarats och enligt den fick gossarna inte väsnas under mellantimmarna och de fick inte heller riva mossa från väggarna. Statsarkeolog C. J. Gardberg, som ägnat katedralskolans historia stort intresse, säger att förbudet tyder på att åtminstone en del av skolhuset var byggt av trä. Det var inte heller tillåtet att skära med kniv i lärarstolen.
Skolreformer
I samband med utbildningsreformerna i det svenska riket ombildades katedralskolan 1630 till ett gymnasium, som tio år senare, 1640, inrättades som högskola, Åbo Akademi. Den gamla katedralskolan återupprättades för att förmedla den lägre bildningen. Skolan kunde dimittera sina elever direkt till universitetet. Den fick ett nytt skolhus i domkyrkomuren, snett framför kyrkans huvudingång. Fram till Åbo brand 1827 steg elevantalet till 300 och trängseln var därför stor i skolhuset. Efter den stora branden flyttades skolans elever till Raumo där undervisningen fortsatte några år framåt. År 1830 omorganiserades skolväsendet i Åbo totalt. Man inrättade ett gymnasium förutom katedralskolan. Den senare fick år 1841 namnet Högre elementarläroverket och förberedde eleverna för gymnasiestudierna, som ledde till universitetet.
Skolan framför kyrkan efter branden 1827
Åbo Gymnasium
Det nya gymnasiet anvisades en byggnad vid det gamla Rådhustorget som skolbyggnad. Det huset hade tidigare tjänat som hovrättshus. På grund av att man ville ha ett monumentalt byggnadsverk i bakgrunden till Nikolaitorget som anlagts i samband med rådhustorget, förenades hovrättshuset med bredvidliggande byggnad i riktning mot ån med en enhetlig fasad 1830. I den andra byggnaden inhystes senare Högre elementarläroverket. Skolvardagen i Åbo gymnasium var färgstark. Förhållandet mellan lärare och elever var ofta spänt och historiken berättar om många incidenter och kriser. Den talarstol med två avdelningar som ännu står i Katedralskolans festsal användes när domkapitlet anordnade disputationer kring s.k. pastoralteser. Den unge prästman som skulle försvara sina teser stod främst i talarstolen, medan kustos satt i den bakre delen. Publiken bestod av bl.a. gymnasisterna och en av dem som kunde latin fick ställa frågor, ofta utan någon insikt i vad saken egentligen gällde.
Skolhuset fr.o.m. 1830
Gymnasiets ingång, tidigare hovrättens
Gymnasister 9.9.1864
Classicum
1869 skildes skolväsendet i Finland från kyrkan. År 1872 utgavs en skolordning och för Högre elementarläroverkets och gymnasiets del medförde reformerna en sammanslagning och inrättandet av Svenska klassiska lyceum i Åbo. Eleverna var i åldern 11-18 år och antalet uppgick nu till ca 450, men det sjönk snart betydligt genom att det med tiden fanns fem svenska läroverk i staden. På 1930-talet minskade det sammanlagda elevantalet så mycket att det blev uppenbart att någon av skolorna måste indras. Klassiska lyceet, Classicum, hade läsåret 1937-38 endast 127 elever. Det blev Reallyceet i Åbo som indrogs och skolan uppgick i Classicum från och med 1938.
Classicum under krigen
Hösten 1939 inleddes andra världskriget och i slutet av november drogs Finlands med i det i kamp mot Sovjetunionen. Classicums skollokaler användes av militärförband och utnyttjades bland annat som logement för arbetskompanier av vapenvägrare. Också de äldre eleverna måste under Finlands två krig utföra militärtjänstgöring och tung arbetsplikt. I samband med flygangreppen på Åbo måste skolan hållas stängd.
Gymnasiet Katedralskolan i Åbo
Finlands riksdag beslutade att Svenska klassiska lyceum i Åbo och Åbo svenska flicklyceum från och med höstterminen 1971 skulle ombildas till ett samlyceum. Övergångstiden varade till år 1975 och efter detta gick alla läroverksklasser under namnet Katedralskolan i Åbo. När grundskolan infördes i Åbo från och med läsåret 1976-77 avskildes gymnasiet till sin egen skolenhet med samma namn. Gymnasiet Katedralskolan i Åbo kunde i början av följande läsår flytta in i det nyrenoverade skolhuset med den förnäma adressen Gamla Stortorget 1.
Dagens Katedralskola
År 1989 blev Katedralskolan försöksgymnasium med årskurslös undervisning och var med om att utveckla det årskurslösa systemet och valfriheten i studierna. Sedan slutet av 80-talet till i dag har elevantalet stigit från 180 till 280.
