Lyckat försök rena mark från PFOS

På flera håll i landet är marken förorenad av så kallade poly- och perfluorerade alkylsyror, som bland annat har använts i brandsläckningsskum. Det ämne i gruppen som anses värst är PFOS, perfluoroktansulfonat, som är reproduktionsstörande och inte bryts ner i naturen.

Hittills har det saknats etablerade metoder för att rena mark som har förorenats av PFOS.  Men nu har Svevia utvecklat en metod som ser ut att ha stor potential.

Metoden har prövats i ett fullskaleförsök, på 30 ton jord som har renats på Svevias anläggning i Eskilstuna. Resultatet var att 96 procent av PFOS-föroreningarna kunde tas bort ur jorden.

-Det är jättebra, mycket bättre än vad vi hade vågat drömma om. Vi hade tänkt att 90 procent skulle vara väldigt bra, säger Agneta Milton, projektchef på Svevia.

Metoden innebär att jorden grävs upp och tvättas i en jordtvätt, en mobil anläggning som kan transporteras till den förorenade platsen. I jordtvätten blandas jorden med vatten och utsätts för högt tryck, vilket innebär att föroreningarna skrubbas bort och hamnar i vattnet.

Vattnet renas sedan med flera olika typer av filter. Det rena vattnet återförs till tvättprocessen, medan föroreningarna, som samlas i filtren och i slam, bränns upp.

I fullskaleförsöket var jorden som tvättades rejält förorenad av PFOS. Men Svevia tror att metoden även kommer att vara användbar för att ta bort andra poly- och perfluorerade alkylsyror. Till exempel gick halterna av PFOA, perfluoroktansyra, ner i fullskaleförsöket.

Eftersom det hittills inte har funnits någon etablerad metod för att sanera PFOS från mark har åtgärderna varit inriktade på att förhindra den fortsatta spridningen genom att pumpa och filtrera det vatten som föroreningen har spridit sig till. Men med den nya metoden saneras den så kallade källzonen, som föroreningen kommer ifrån, till exempel brandövningsplatser. Därmed behövs pumpning och filtrering av vatten under en kortare tid. Enligt Agneta Milton kan det röra sig om 10 år i stället för 100 år.

Vad är det som har gjort att ni har lyckats ta fram en metod när andra har misslyckats?

-Vi har hållit på i fyra år och har gjort många försök. Framför allt har vi tvättat mycket med vår jordtvätt, byggt om och förbättrat och sett hur man kan optimera processerna. Vi har lärt oss precis hur vi ska hantera tvätten, säger Agneta Milton.

Kan du ge något konkret exempel?

-Vattenreningssteget är oerhört viktigt. När du hela tiden recirkulerar vattnet är det otroligt viktigt att du får vattnet tillräckligt rent tillräckligt snabbt. Återcirkulerar du vatten med finpartiklar i får du det inte det att fungera. Du måste ha koll på precis hela processen, säger hon.

Har ni något kvar att bevisa?

-Ja, i varje projekt har man alltid något att bevisa. Det kommer att vara andra förutsättningar nästa gång vi testar, kanske mer PFOA i massorna, en annan jordart eller en annan kornstorlekssammansättning, säger Agneta Milton.

Svevia har stora förhoppningar på den nya metoden. Men om företaget har uppvaktat Försvarsmakten, som har bedrivit verksamhet på flera av de brandövningsplatser som misstänks ha orsakat föroreningarna  , avslöjar inte Agneta Milton.

-Vi har kontakt med några kunder som sitter med det här problemet. De har varit väldigt intresserade, säger hon.

Enligt Svevia är den nya metoden både ekonomiskt och miljömässigt hållbar. Jämfört med att bränna PFOS-förorenade jordmassor kostar tvättprocessen ungefär en fjärdedel.

Finns det några nackdelar med metoden?

-Att behandla på plats riskerar alltid att ta lite längre tid än att köra bort massorna och förbränna dem. Men det kan vara värt det eftersom det minimerar transportbehovet och du har möjlighet att återanvända de rena massorna, säger Agneta Milton.

I fullskaleförsöket tog det tre dagar att rena 30 ton förorenad jord. Merparten av tiden gick åt till intrimning och provtagning.