Enligt Adelskalendern 2013
Enligt Adelskalendern 2016
Wrangel af Sauss
- Rang: Friherrlig
- Ättenummer: 279
- Adlad: 1771-10-15
- Introducerad: 1776-05-09
- Ursprung: Estland, Wierland
Ingress
Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätten Wrangel nr 2092, se dito.
Ättlingen i tionde led till Thidericus (Tile) Wrangele (nämnd 1342), överstelöjtnanten sedermera generalmajoren av infanteriet Otto Reinhold Wrangel (1681–1744), jämte brodern sedermera riksrådet och vice amiralen Anton Johan Wrangel (1679–1763), naturaliserades utan remiss och introducerades 1723 15/10 med namnet Wrangel af Sauss under nuvarande nr 1770.
Anton Johan Wrangel upphöjdes 1747 i friherrlig värdighet och 1751 i grevlig värdighet, se grevliga ätten Wrangel af Sauss nr 93.
Otto Reinholds söner, generalmajoren Friedric Ulric Wrangel af Sauss (1719–1793), och generalfälttygmästaren sedermera riksrådet Anders Reinhold Wrangel af Sauss (1722–1780), upphöjdes i friherrlig värdighet 1771 15/10 på Stockholms slott av konung Gustav III, och introducerades 1776 9/5 under nr 279 varvid den adliga ätten Wrangel af Sauss nr 1770 utgick.
Anders Reinhold upphöjdes 1778 i grevlig värdighet, se grevliga ätten Wrangel nr 99.
Friherrebrevet i original förvaras sedan 1916 i Riddarhuset.
Valspråk: Probitas perdurat in ævum »Redligheten varar i evighet«.
Läs mer
Blasonering
". . . En med borde omgifven skjöld af silfver, hvari förekommer en svart, fyra hvarf hög mur och uti det öfverste hvarfvet tvenne skottöpningar. Borden är indelt uti sexton afdelningar, af hvilcka hälften äro af guld och de öfrige röde med tvenne uti hvardera långs efter borden förekommande runda och vridne rosor af guld med runde röda fröhus. Ofvan på skjölden står en friherrlig crona emellan tvenne äfven med friherre cronor krönte och med fem gyllende böjlar försedde öppne tornerehjelmar. Uppå den nämde friherre cronan ses en växande halfmåne af silfver, åtfölgd på yttra sidan af månans horn och inunder af trenne fembladige rosor, äfven af nyssnämde metall. Åter utur den högre hjelmcronan sträcka sig tvenne vingar af silfver, belagde med hvar sin likadan svart mur som i sielfva skjölden och emellan vingarne stå upreste tvenne grönskande lagerqvistar i kors, emellan hvilckas spetsar sväfvar en öppen gyllende crona, och utur den vänstra hjelmcronan upspringer emot höger en half röd, krönter bock emellan tvenne strussfjädrar af silfver. Skjöldhållare äro till höger ett svart krönt leijon, som i högre ramen förer en likadan ros som i borden, näml: af guld, rund, vriden och med rödt fröhus och till vänster ett rödt leijon, begge med utvände hufvuden, som i vänstra ramen förer en gyllende spira. Öfver pied d'estalen fladdrar en blå billette med valspråk af gyllende bokstäfver PROBITAS PERDURAT IN AEVUM. Aldeles som det samma här frammanföre med sina rätta färgor afmålat finnes. . . ."
Friherrebrevet i original, RHA.
Läs mer