Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet
Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna. Huvuduppgiften är att skapa prejudikat. Domstolen prövar överklaganden av domar och beslut från landets fyra kammarrätter. Domstolen prövar även överklaganden av beslut från skatterättsnämnden, ansökningar om rättsprövning och ansökningar om resning och återställande av försutten tid.
I Högsta förvaltningsdomstolen tjänstgör för närvarande 16 domare. Domarna har titeln justitieråd. Justitieråden utnämns av regeringen och är anställda med fullmakt, vilket innebär att de endast kan skiljas från sin anställning i de fall som anges i regeringsformen. Justitieråden biträds av justitiesekreterare som bereder och föredrar målen. Justitiesekreterarna presenterar även förslag till domar och beslut för justitieråden. Justitiesekreterarna är erfarna jurister som vanligtvis antingen har genomgått domarutbildning eller på annat sätt har förvärvat särskild kompetens. Mer information om arbetet på Högsta förvaltningsdomstolen finner du under Organisation.
I Högsta förvaltningsdomstolen förekommer många olika slags, totalt ca 500 måltyper. Vanligast förekommande är mål om skatt, socialförsäkring och ekonomiskt bistånd till enskilda. Även sociala mål av annat slag förekommer ofta.
Överklaganden av kammarrätters avgöranden
Högsta förvaltningsdomstolens huvudsakliga uppgift är att skapa prejudikat, vilket innebär att domstolen genom avgöranden vägleder domstolar och myndigheter i hur gällande rätt ska tolkas och tillämpas. Det är bara i vissa mål som ett avgörande kan ge sådan vägledning. Det finns därför inte någon rätt att få ett överklagande av en kammarrätts dom eller beslut prövat i sak av Högsta förvaltningsdomstolen. För att en sådan dom eller ett sådant beslut ska tas upp till prövning i sak krävs att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd.
Högsta förvaltningsdomstolen får in ungefär 8 000 ansökningar om prövningstillstånd per år. Endast cirka två procent av dem får prövningstillstånd.
Prövningstillstånd av prejudikatskäl
Som huvudregel meddelas prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen endast om det finns en fråga i målet där det råder oklarhet kring hur lagstiftningen ska tolkas. Det ska finnas ett behov av ett avgörande som kan vägleda domstolar och myndigheter i hur fall med liknande omständigheter ska bedömas i framtiden.
När ett prövningstillstånd har meddelats prövar således Högsta förvaltningsdomstolen målet i sak. I sitt avgörande lämnar domstolen besked om rättsläget. Högsta förvaltningsdomstolen kan i en dom göra generella uttalanden om hur t.ex. en bestämmelse ska tillämpas. I många fall är emellertid Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden så knutna till omständigheterna i det enskilda fallet att förvaltningsdomstolar och myndigheter får göra en bedömning av ett avgörandes betydelse i mål där omständigheterna inte är helt jämförbara.
Prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl
Prövningstillstånd kan också meddelas om det finns synnerliga skäl. Med synnerliga skäl menas t.ex. att det har kommit fram nya uppgifter som ställer de omständigheter som kammarrätten har bedömt i en helt ny dager. Synnerliga skäl kan också vara att utgången i målet i kammarrätten uppenbarligen berott på ett grovt förbiseende eller ett grovt misstag.
Att ett överklagande är viktigt för en enskild är alltså inte tillräckligt för att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva ett överklagande i sak. Det är inte heller tillräckligt att Högsta förvaltningsdomstolen för sin del skulle kunna tänkas göra en annan bedömning i sak än vad kammarrätten har gjort.
Ansökningar om rättsprövning
Högsta förvaltningsdomstolen kan under vissa förutsättningar pröva om beslut som har fattats av regeringen strider mot någon rättsregel (rättsprövning). Det krävs inte prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska behandla en ansökan om rättsprövning. En förutsättning för att en enskild ska kunna begära rättsprövning är dock att det beslut regeringen har fattat innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen.
Vid en ansökan om rättsprövning gör Högsta förvaltningsdomstolen en prövning av om regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som annars klart framgår av omständigheterna. Finner Högsta förvaltningsdomstolen att så är fallet upphäver domstolen beslutet. Högsta förvaltningsdomstolen upphäver dock inte ett regeringsbeslut om det är uppenbart att ett konstaterat fel saknar betydelse för avgörandet.
En ansökan om rättsprövning ska ha kommit in till Högsta förvaltningsdomstolen senast tre månader från dagen för beslutet.
Ansökningar om resning och återställande av försutten tid
Högsta förvaltningsdomstolen prövar även ansökningar om resning och om återställande av försutten tid. Det krävs inte prövningstillstånd för att Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva sådana ansökningar.
Resning innebär att en ny prövning beviljas i ett mål som slutligt har avgjorts i Högsta förvaltningsdomstolen, någon av de fyra kammarrätterna eller, i vissa fall, av regeringen. För att en resningsansökan ska beviljas krävs i allmänhet att det har kommit fram nya, viktiga omständigheter efter det att målet avgjordes. Resning kan även beviljas om det har förekommit ett allvarligt fel vid handläggningen av målet. Ansökningar om resning i mål som har avslutats och vunnit laga kraft i förvaltningsrätt och i mål som har nekats prövningstillstånd och vunnit laga kraft i kammarrätt prövas av kammarrätten.
Återställande av försutten tid innebär att ett överklagande eller en ansökan får prövas trots att överklagande- eller ansökningstiden egentligen har löpt ut. Återställande av försutten tid kan beviljas om anledningen till att tidsfristen inte har respekterats är att det har förelegat ett oförutsett och ursäktligt hinder, s.k. laga förfall.
Hur du hittar Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden
När domstolen har expedierat ett avgörande, vilket oftast innebär att avgörandet skickas till parterna med post, publiceras det på Högsta förvaltningsdomstolens hemsida. Avgöranden i vilka en privatperson är part i målet publiceras alltid i avidentifierat skick på hemsidan, dvs. utan personuppgifter. Avgöranden där ett företag är part i målet avidentifieras endast om sekretess gäller för uppgiften i fråga.
Högsta förvaltningsdomstolens domar och vissa beslut finns således publicerade på denna webbplats under rubrikerna Avgöranden och Prejudikat. Viktigare beslut och avgöranden publiceras även i Högsta förvaltningsdomstolens årsbok (HFD).