Egipt
Flag |
Valdkundznam |
Pälidn | Kair |
Eläjiden lugu (2014) | 86,895,099[1] ristitud |
Pind | 1,001,450 km² |
Kel' | araban |
Valdkundan pämez' | Abdul Fattah Halil As Sisi |
Päministr | Ibragim Mahläb |
Religii | islam |
Valüt | egiptan funt (EGP) |
Internet-domen | .eg |
Telefonkod | +20 |
Aigvö | tal'vel UTC+2 kezal UTC+3 |
Egipt (arab. مصر Misr), oficialižikš — Egiptan Arabine Tazovaldkund (arab. جمهورية مصر العربية Džumhurijat Misr Al Arabija), om valdkund Pohjoižes Afrikas. Mugažo azijalaine Sinai-pol'sar' mülüb sihe. Sen päine da kaikiš suremb lidn om Kair.
Egipt om Afrikan koumanz' valdkund ičeze ristitišton lugun mödhe (Nigerijan da Efiopijan jäl'ghe).
Südäiolend
Istorii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Vl 1922 uhokun 28. päivän Egipt tedoti ičeze ripmatomudes Britanižes imperijaspäi.
Geografijan andmused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Valdkund röunatab Izrailinke (röunan piduz — 208 km) da Palestinanke (sen Gazan Sektoranke) (13 km)pohjoižpäivnouzmas, Sudananke suves (1276 km), Livijanke päivlaskmas (1115 km). Ühthine röunoiden piduz om 2612 km.
Egiptan pohjoižed randad lainištab Keskmeri, a päivnouzmaižed randad — Rusked meri (siš om meriröunoid Iordanijanke da Saudan Arabijanke). Kaik randanpird — 2450 km. Molembad mered ühtenzoittas ratud Suecan kanalal. Se om mail'man kaikiš järedamb ratud kanal (vspäi 1869).
Egipt om letkesižiden rahvahatomiden maiden valdkund (96% territorijad). Nil-jogi jokseb kaiken valdkundan kal't suvespäi pohjoižhe. Sen alangišt da del't otab 4% valdkundan territorijad da ani kaik ristitištod. Kaikiš korktemb čokkoim om Pühän Ekaterinan-mägi (Sinaiš), 2636 m meren pindan päl. Kaikiš alahaižemb čokkoim om Kattar-alang, 133 metrad meren pindan al.
Londuseližed pävarad — kivivoi, londuseline gaz, fosfatad, metallad (raudkivend, hahktin, cink, marganc, harvad mametallad); toižed varad — sauvondgips, azbest, tal'k, sol.
Tobmuz[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Ohjandusen form om unitarine prezidentiž-parlamentine tazovaldkund. Valdkundan pämez' om prezident (kaik rahvaz valičeb händast). Prezidentan valdatusiden strok om 4 vot (om oiktuz valitas tošti).
Parlament, Nacionaline suim, om kaks'kodine. Üläkodi, Šura-nevondkund (arab. Medžlis Aš Šura), mülüb 264 ezitajad (heid valitas 6 vodeks). Alakodi, Rahvahan Suim (arab. Medžlis Aš Šaab), mülüb 518 ristitud (heid kaik rahvaz valičeb 5 vodeks, om radajiden, manmehiden da naižiden kvotid).
Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Kacu kirjutuz: Egiptan administrativiž-territorialine jagand.
Administrativiž-territorialižikš Egipt alajagase 27 muhafaz:ha (vai provincijha)[2].
Eläjad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Egiptas elädas egiptalaižed.
Egiptan järedad lidnad (enamba 500 tuh. ristitud vl 2012, surembaspäi penembha): Kair, Aleksandrii, Giz, Šubr El' Heim, Port Said, Suec.
Religii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Egipt om üks' kaikiš amuižembiš valdkundoišpäi mail'mas (3. voz'tuhaspäi edel m.e.). Uskojiden mülükund (vn 1994 rahvahanlugemižen mödhe): 90% — islamanuskojad, 9% — koptalaižed hristanuskojad, toižed hristanuskojad — 1%[3].
Rahvahanižanduz[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
Egiptan päeksport om kivivoi (22%), söndtavarad (fruktad, vinmarj, ris, kartohk, sahar, sagud — kaik läz 15%), londuseline gaz (11%), metallad (raud, vas'k, alüminii — läz 10%), sobad da kourad da puvill (10%), himižen tegimišton produkcii (10%); toine eksport — optine kabel', tualetbumag.
Homaičendad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
- ↑ Egiptan ristitišton endustuz vl 2014 heinkus. — Mail'man faktoiden kirj (Cia.gov). (angl.)
- ↑ Egiptan muhafazoiden pind da ristitišt (2011, 1. heinku). — Capmas.gov.eg.
- ↑ Betty Jane Bailey. Who are the Christians in the Middle East? ISBN 978-0-8028-1020-5.
Irdkosketused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]
- Egiptan valdkundaline informacine sait. (arab.) (angl.)
- Egiptan ohjastusen holitusiden sait. (angl.) (arab.)
- Egiptine informacijan da pätusiden kaimandan keskuz. (arab.) (angl.)
- Egiptan valdkundaližen informacižed holitused. (arab.) (angl.) (fr.)
- Egiptan atlas Vikimedijas.
Afrikan valdkundad | ||
Alžir | Angol | Benin | Botsvan | Burkina Faso | Burundi | Čad | Džibuti | Efiopii | Egipt1 | Ekvatorialine Gvinei | Eritrei | Gabon | Gambii | Gan | Gvinei | Gvinei-Bisau | Jemen1 | Kabo Verde | Kamerun | Kenii | Keskafrikan Tazovaldkund | Komoran Sared | Kongon Demokratine Tazovaldkund | Kongon Tazovaldkund | Kot d'Ivuar | Lesoto | Liberii | Livii | Madagaskar | Malavi | Mali | Marok | Mavrikii | Mavritanii | Mozambik | Namibii | Niger | Nigerii | Ruand | San Tome da Prinsipi | Seišelan Sared | Senegal | Sjerra Leone | Somali | Sudan | Suviafrikan Tazovaldkund | Suvisudan | Svazilend | Zambii | Zimbabve | Tanzanii | Togo | Tunis | Ugand | ||
1 Om Azijas mugažo. |
Azijan valdkundad | ||
Afganistan | Araban Ühtenzoittud Emiratad (AÜE) | Armenii | Azerbaidžan1 | Bahrein | Bangladeš | Brunei | Butan | Egipt2 | Filippinad | Gruzii1 | Indii | Indonezii3 | Iordanii | Irak | Iran | Izrail' | Japonii | Jemen2 | Kambodž | Kazahstan1 | Katar | Kipr1 | Kirgizstan | Kitai | Korejan Rahvahaliž-Demokratine Tazovaldkund | Korejan Tazovaldkund | Kuveit | Laos | Livan | Malaizii | Mal'divan Sared | Mjanmar | Mongolii | Nepal | Oman | Pakistan | Päivnouzmaine Timor | Saudan Arabii | Singapur | Sirii | Šrilank | Tadžikistan | Tailand | Turkanma1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Venäma1 | Vjetnam | ||
1 Om Evropas mugažo. 2 Om Afrikas mugažo. 3 Om Valdmerimaiš mugažo. |