Egipt

Vikipedii
Hüpähtada: navigacii, Ecind
Egiptan Arabine Tazovaldkund
جمهورية مصر العربية
(Džumhurijat Misr Al Arabija)
 Flag
Flag of Egypt.svg
 Valdkundznam
Coat of arms of Egypt.svg
Pälidn Kair
Eläjiden lugu (2014) 86,895,099[1] ristitud
Pind 1,001,450 km²
Egiptan Arabine Tazovaldkundجمهورية مصر العربية(Džumhurijat Misr Al Arabija)
Kel' araban
Valdkundan pämez' Abdul Fattah Halil As Sisi
Päministr Ibragim Mahläb
Religii islam
Valüt egiptan funt (EGP)
Internet-domen .eg
Telefonkod +20
Aigvö tal'vel UTC+2
kezal UTC+3

Egipt (arab. مصر Misr), oficialižikš — Egiptan Arabine Tazovaldkund (arab. جمهورية مصر العربية Džumhurijat Misr Al Arabija), om valdkund Pohjoižes Afrikas. Mugažo azijalaine Sinai-pol'sar' mülüb sihe. Sen päine da kaikiš suremb lidn om Kair.

Egipt om Afrikan koumanz' valdkund ičeze ristitišton lugun mödhe (Nigerijan da Efiopijan jäl'ghe).

Istorii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Vl 1922 uhokun 28. päivän Egipt tedoti ičeze ripmatomudes Britanižes imperijaspäi.

Geografijan andmused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Egiptan topografine kart.

Valdkund röunatab Izrailinke (röunan piduz — 208 km) da Palestinanke (sen Gazan Sektoranke) (13 km)pohjoižpäivnouzmas, Sudananke suves (1276 km), Livijanke päivlaskmas (1115 km). Ühthine röunoiden piduz om 2612 km.

Egiptan pohjoižed randad lainištab Keskmeri, a päivnouzmaižed randad — Rusked meri (siš om meriröunoid Iordanijanke da Saudan Arabijanke). Kaik randanpird — 2450 km. Molembad mered ühtenzoittas ratud Suecan kanalal. Se om mail'man kaikiš järedamb ratud kanal (vspäi 1869).

Egipt om letkesižiden rahvahatomiden maiden valdkund (96% territorijad). Nil-jogi jokseb kaiken valdkundan kal't suvespäi pohjoižhe. Sen alangišt da del't otab 4% valdkundan territorijad da ani kaik ristitištod. Kaikiš korktemb čokkoim om Pühän Ekaterinan-mägi (Sinaiš), 2636 m meren pindan päl. Kaikiš alahaižemb čokkoim om Kattar-alang, 133 metrad meren pindan al.

Londuseližed pävarad — kivivoi, londuseline gaz, fosfatad, metallad (raudkivend, hahktin, cink, marganc, harvad mametallad); toižed varad — sauvondgips, azbest, tal'k, sol.

Tobmuz[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Abdin-pert'kulu om Egiptan prezidentan radsija da üks' sijadusišpäi.

Ohjandusen form om unitarine prezidentiž-parlamentine tazovaldkund. Valdkundan pämez' om prezident (kaik rahvaz valičeb händast). Prezidentan valdatusiden strok om 4 vot (om oiktuz valitas tošti).

Parlament, Nacionaline suim, om kaks'kodine. Üläkodi, Šura-nevondkund (arab. Medžlis Aš Šura), mülüb 264 ezitajad (heid valitas 6 vodeks). Alakodi, Rahvahan Suim (arab. Medžlis Aš Šaab), mülüb 518 ristitud (heid kaik rahvaz valičeb 5 vodeks, om radajiden, manmehiden da naižiden kvotid).

Administrativiž-territorialine jagand[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

   Kacu kirjutuz: Egiptan administrativiž-territorialine jagand.

Administrativiž-territorialižikš Egipt alajagase 27 muhafaz:ha (vai provincijha)[2].

Eläjad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Egiptas elädas egiptalaižed.

Egiptan järedad lidnad (enamba 500 tuh. ristitud vl 2012, surembaspäi penembha): Kair, Aleksandrii, Giz, Šubr El' Heim, Port Said, Suec.

Religii[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Egipt om üks' kaikiš amuižembiš valdkundoišpäi mail'mas (3. voz'tuhaspäi edel m.e.). Uskojiden mülükund (vn 1994 rahvahanlugemižen mödhe): 90% — islamanuskojad, 9% — koptalaižed hristanuskojad, toižed hristanuskojad — 1%[3].

Rahvahanižanduz[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

Egiptan päeksport om kivivoi (22%), söndtavarad (fruktad, vinmarj, ris, kartohk, sahar, sagud — kaik läz 15%), londuseline gaz (11%), metallad (raud, vas'k, alüminii — läz 10%), sobad da kourad da puvill (10%), himižen tegimišton produkcii (10%); toine eksport — optine kabel', tualetbumag.

Homaičendad[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]

  1. Egiptan ristitišton endustuz vl 2014 heinkus. — Mail'man faktoiden kirj (Cia.gov). (angl.)
  2. Egiptan muhafazoiden pind da ristitišt (2011, 1. heinku). — Capmas.gov.eg.
  3. Betty Jane Bailey. Who are the Christians in the Middle East? ISBN 978-0-8028-1020-5.

Irdkosketused[redaktiruida | redigeeri lähteteksti]


Afrikan valdkundad
Afrikan valdkundad
Alžir | Angol | Benin | Botsvan | Burkina Faso | Burundi | Čad | Džibuti | Efiopii | Egipt1 | Ekvatorialine Gvinei | Eritrei | Gabon | Gambii | Gan | Gvinei | Gvinei-Bisau | Jemen1 | Kabo Verde | Kamerun | Kenii | Keskafrikan Tazovaldkund | Komoran Sared | Kongon Demokratine Tazovaldkund | Kongon Tazovaldkund | Kot d'Ivuar | Lesoto | Liberii | Livii | Madagaskar | Malavi | Mali | Marok | Mavrikii | Mavritanii | Mozambik | Namibii | Niger | Nigerii | Ruand | San Tome da Prinsipi | Seišelan Sared | Senegal | Sjerra Leone | Somali | Sudan | Suviafrikan Tazovaldkund | Suvisudan | Svazilend | Zambii | Zimbabve | Tanzanii | Togo | Tunis | Ugand

1 Om Azijas mugažo.


Azijan valdkundad
Azijan valdkundad
Afganistan | Araban Ühtenzoittud Emiratad (AÜE) | Armenii | Azerbaidžan1 | Bahrein | Bangladeš | Brunei | Butan | Egipt2 | Filippinad | Gruzii1 | Indii | Indonezii3 | Iordanii | Irak | Iran | Izrail' | Japonii | Jemen2 | Kambodž | Kazahstan1 | Katar | Kipr1 | Kirgizstan | Kitai | Korejan Rahvahaliž-Demokratine Tazovaldkund | Korejan Tazovaldkund | Kuveit | Laos | Livan | Malaizii | Mal'divan Sared | Mjanmar | Mongolii | Nepal | Oman | Pakistan | Päivnouzmaine Timor | Saudan Arabii | Singapur | Sirii | Šrilank | Tadžikistan | Tailand | Turkanma1 | Turkmenistan | Uzbekistan | Venäma1 | Vjetnam

1 Om Evropas mugažo. 2 Om Afrikas mugažo. 3 Om Valdmerimaiš mugažo.